Denna gång: En skallig manlig musiker och åsiktsmaskin

Svar i kommentarsfältet som vanligt. Publicerar svaren i morgon kväll!

Lycka till!

Jag vill ha vår!!!  

Imorse kom kära mor i vanlig ordning och tillsammans gjorde vi iordning Lill-Grabben för dagis. Under natten har det kommit mer av det vita eländet och det fortsatte under dagen. Jag vill ju ha vår!! Tur att jag inte har tagit ner adventljusstakarna, julgardinerna och stjärnorna än. Det känns så B att ha vårgardiner och vanliga lampor när det är snö ute. Inte för att det skulle hålla mig vaken om nätterna men ändå. Fast tomtarna har redan åkte ner i kartongerna igen, blir trött på dem på annandagen ungefär.

Idag på dagen så åkte jag på en kort finvisit till Makens klass. Jag hamnade i verkstan där en av eleverna och jag slog våra kloka huvuden ihop angående hur man monterar ihop en IKEA-byrå. Jag var nog inte till så mycket hjälp men jag höll mig lugn i varje fall. I vanliga fall brukar jag få schimpanssläpp på allt sånt där, det brukar sluta med att jag utstöter gälla ickeverbala vrål, hoppar upp och ner samt slår på objektet som skall monteras. Kort och gott: ett schimpanssläpp. Tur att jag numera är en lyckligt gift kvinna så jag inte behöver montera IKEA-möbler. Detta är en regel som jag själv har hittat på.

När man går hemma som jag gör och lyckas att hålla sig vaken en hel dag så upptäcker man hur vilse man egentligen är under det hår man inte längre har. Så jag började fundera på om jag skulle ta och förkovra mig lite. Sen tänkte jag att det är bättre att ha ett mål att gå på så jag har bestämt mig för att göra högskoleprovet. Kanske inte så skoj att skriva typ 0,1 på provet och få på papper att man är en obildad bonnlurk men då kan man ju inte annat än förbättra sig!

Jag har kört in mitt nya strykjärn nu ikväll och jag måste säga att det var över förväntan bra! Det enda var att det spottade lite brunt vatten ibland men bara på de vita tröjorna.... Ska dra en rengörning och tvätta om det vita igen. Maken började retas med mig när jag strök. Jag gav honom en blick och klargjorde läget. Står man med endast en nappflaska i handen så ska man inte retas med en som håller en varmt strykjärn i näven. Lugnet lade sig för ett tag men snart är vi nog igång och retas med varandra igen. Men det är med glimten i ögat, vi har rätt skoj Maken och jag. Många hävdar att vi inte är normala men vem vill vara det? 

Idag har jag bokat en date med min sjukgymnast. Tänkte att jag ska göra om och göra rätt denna gång. Har varit öm i ryggen innan då jag tydligen använde fel muskelgrupper och nu när jag inte har en enda muskel kvar (knappt) så kan jag ju bygga upp musklerna rätt denna gång. Bad även om en koll på hur jag ser ut i muskulaturen nu, sjukgymnasten har ju sett mig före behandling. Själv märker jag att det har ändrats mycket i muskelväg, det som fanns innan är väck. Det som jag innan behandling inte tyckte var särskilt tungt får jag nu ta i ordentligt om jag ska lyfta.

Dagen har annars förslutit lugnt. Jag började leta efter lite papper (gör allt för att slippa min stryktvätt) vilket ledde till att jag plocka ur hela min låda med räkningarochandraviktigaochoviktigapapper. Sen kände jag mig lite skyldig och tog i alla fall itu med den tvätten som inte skulle strykas. Efter detta suckade jag tungt och kom på att det var till och med roligare att städa toan nere. Ergo: Stryktvätten ligger kvar där den ligger. Maken har dock bytt till ett nytt strykjärn, han kollade till och med i affären så det fungerade. Så nu kan kära mor få tillbaka sitt strykjärn, oanvänt.

Jag och Lill-Grabben hade ett begåvat samtal om det här med att äta upp maten, eller åtminstonde smakade. Jag listade ganska omgående ut att det här med barnen i Afrika inte skulle fungera så nu tror Lill-Grabben att Sauron från Sagan om Ringen kommer och tar all mat som inte äts upp. Då växer Sauron ännu mer vilket gör det svårare för Aragon och gänget att förstöra ringen i Domedagsklyftan. Logiskt? Nja, inte särskilt men han åt upp det som låg på middagstallriken i varje fall. Något gulligt är att Lill-Grabben tror att alla onda heter Darth i förnamn bara för Darth Vader gör det. Så i hans värld heter det Darth Sauron.

Och svaret är (trumvirvel): Austin Powers ärkefiende Dr Evil!

Stort grattis till Susanne, Maria och Lojs!  

Idag var Lill-Grabbens första dag på dagis efter jullovet. Det krävdes insatser från både mig och mormor för att övertyga honom om att dagis är roligt, utvecklande och ett måste för smågrabbar som behöver rasa av sig med jämnåriga. Han var väldigt tveksam ända tills han kom in på dagis, berättade mormor. När han väl kom in så hoppade han jämnfota ur overallen och försvann in till polarna med ett däcktjut. Så där är det varje morgon. Det är lättare att ställa upp med en åsna i Grand National och vinna än få iväg honom till dagis. Men väl där så försvinner alla motargument!

Jag tog det lite lugnt på förmiddagen, det vildaste som hände var ett besök (och avlämning av bullar) av svärmor. Vid lunch så pep Lillasyster och jag iväg till Tant Brun! Jag körde hela vägen till Skrika och tillbaka så nu har jag varit ute på E22:an också. Fast idag kändes det inte skumt att köra. Lustigt hur allt återgår till det normala mer och mer. Men det kändes tryggt att ha med sig Lillasyster utifall att. Jag vet ju inte än vart min trötthetsgräns går. Och det är ju lite onödigt att somna vid ratten..

Gjorde någontingen jag längtat efter på eftermiddagen, jag hämtade Lill-Grabben på dagis alldeles själv! Han blev snopen som bara den när han fick se mig och ropade: -Mamma! Jag har väntat på dig jättelänge! Ja, i ett halvår, var tanken som dök upp i skallen på mig.

Nu ikväll har Lill-Grabben och jag spelat spel. Nu när jag är pigg så släpper han inte taget om mig för fem sekunder. Det enda han vill är att leka, spela spel och pussla. Och jag förstår honom, jag har varit frånvarande i vad i hans värld är en evighet. Så jag leker, spelar och pusslar för allt vad tygen håller.

Jag lyckades övertala Lill-Grabben till att vi kunde kika lite på tecknat så kunde jag passa på att inviga mitt nya strykjärn. Glad i hågen (var jag kanske inte när) Maken och jag bar upp stryktvätt och strykbräda till vardagsrummet. Jag kopplar in mitt nya turbostrykjärn och...inget händer. Jag kollade så det gick fram ström, bytte uttag och vred på alla vred som fanns och...inget händer. Det gick till och med så långt att jag läste i instruktionsboken vilket annars min manliga fåfänga i vanliga fall brukar hindra mig ifrån och...inget händer. Jag till och med bad Maken att försöka och...inget händer. Skitstrykjärn... Hoppas bara nu att skitICA inte har någon dum "vi byter inte reaprylar"-regel för då kommer den i retur genom valfritt fönster.

Svar i kommentarerna som vanligt. Publicerar svaren imorgon kväll.

Lycka till!

(Förstå hur skoj jag tycker detta är!  )

Idag hade Lill-Grabben och jag sovmorgon. Hade dock tänkt att vi skulle ta oss ur sängen lite skapligt då Lill-Grabben har sin första dagisdag imorgon. Troligen så stängde jag av larmet i sömnen för både jag och grabb vaknade vid 10:30. Vi kommer ju från en lång rad sjusovare både han och jag så det är inte lathet, det är genetiskt.

Väl uppe så kollade vi lite på Star Wars och käkade lunch. Mormor hade lovat Lill-Grabben en Mormordag så när hon hämtat honom åkte jag (med bilen!) till Lojs för att titta på hennes nya lägenhet. Eller nya och nya, hon har bott där i över en månad nu men jag har inte varit i form för att åka dit. Hon har det jättefint i lägenheten! Skitsnygga tapeter!

Nu ikväll så Lill-Grabben och jag spelat zoo-spelet och vi kom nästan överens hela tiden.

Maken har inhandlat ett nytt strykjärn. Det var ett på katastrofrea på skitICA. Det ser ut att vara värst turbojärnet, dock medföljde inte en person som strök och det är lite trist. Men det kanske var för att det var på rea...