Idag har Lill-Grabben och jag haft en riktig stalldag. Han har varit med och fodrat, mockat, fyllt på vatten och till hans stora glädje så byggde vi en borg av höbalar. Då kom ju den stora frågan: Vad är en borg egentligen? Jag försökte förklara det här med riddartiden och så vidare då han avbröt mig med: Aha! Farbror Robban bor ju i en borg! Jag förstod ingenting då jag har varit hemma hos farbror Robban och hans hem är ett helt vanligt radhus. Men sen förstod jag, radhuset ligger ju i GöteBORG....

Lill-Grabben har hela dagen idag berättat för alla han har träffat han och hans mamma minsann har byggt en Göteborg idag. Det har varit många oförstående miner i Fårbo idag om vi säger så.

Efter en sund middag bestående av pizza samt att vi skjutsade Maken till stan så han kunde hämta sin bil så återvände vi till stallet varpå jag, till Makens förskräckelse, frågade Lill-Grabben om han ville rida på Tant Brun. Lill-Grabben har visserligen suttit på Tant Brun otaliga gånger i boxen och så. Han var bara tre månader när han satt på Lillasyster ponny Husan men det får jag inte skriva för då blir Mormor så nervös. Men idag blev det premiärturen på ridbanan med sadel. Jag upphör aldrig att förvånas över Tant Brun. Hon är den klokaste häst jag har stött på. När vi lyft upp sonen i sadeln och förklarat vart han skulle hålla i sig så sa jag till henne att gå försiktigt. Hon smög iväg så försiktigt att hon hade kunnit blivit ifrånsprungen av en snigel med gickt. När hon märkte att Lill-Grabben satt med bra balans i sadeln så ökade hon takten en smula. På slutet så kunde han styra, starta och stanna. Eller, han glömde att det heter "ptro" men det gör inget för Tant Brun kan kommandot "stanna".

Så det var en mycket lycklig liten pojke med ett gigantiskt leende på läpparna i sadeln. Och jag förstår hans känsla! Att vara samspelt med ett så stort djur är rätt häftigt!