I natt vaknade jag av att hela jag skakade. Jag trodde först att jag hade fått ett epileptiskt anfall av alla mediciner jag äter men anledningen visade sig vara mycket enklare. Det var nämligen så att Mormor Katt hade krypit upp i sängen, lagt sig på mig och börjat att katastrofspinna. Det är egentligen strikt verboten för katterna att vara i vårt sovrum då Maken blir så täppt näsan men sen jag blev sjuk så har Mormor Katt tagit för vana att smita in och lägga sig hos mig. Hon gör det bara när jag är riktigt hängig, hon kanske tycker att jag behöver lite extra kärlek när jag är sjuk. Och det är ju fint av henne men hon snor ju allt täcke!

Även Basse Katt visar sin kärlek så gott han kan. Sitter jag i soffan så brukar han hoppa upp och dunka sin skalle i min och spinna. Är jag då utan mössa så gör han tappra försök att tvätta mig på stubben på huvudet. Det är säkert den bästa kärleksfulla handling som hans katthjärna kan komma på men jag är inte särskilt förtjust för jag vet nämligen vart den tungan har varit. Det är egentligen bara Soda Katt som glider runt i huset helt oförändrad av läget och glor med sina klotrunda, gröna ögon vilket gör honom förvillande lik en lemur.

Idag har Maken och Lill-Grabben varit på dop av fårbosvägerskans (och svågers också) lilla dotter. Hon uppförde sig exemplariskt efter vad jag förstod, dottern alltså, svägerskan bara antog jag att hon uppförde sig. Det är trist att inte kunna hänga med men Maken hade med sig smörgåstårta hem så då var lyckan återställd. Jag säger bara det, svägerskans smörgåstårta är inte att leka med! Och det bästa är att jag har en rejäl bit kvar som jag vaktar som en hök över.

Jag har känt mig riktigt pigg idag så jag har pysslat runt lite här hemma. Inte kunde jag tro att man kan bli så tillfreds av att tvätta, vika tvätt och städa en toalett! Passade på att bädda rent efter mitt senaste feberanfall. Till det hade jag dock hjälp av Lill-Grabben vilket gjorde att det tog fyra gånger så lång tid. Det är svårt att byta påslakan när det har krypit in en fyra-åring i påslakanet, det är liksom så fullt då.

 

Jessica Boston

25 november 2012 07:33

Var rädd om dig;-)

Ulrica Karlsson

25 november 2012 14:59

Jag gör mitt allra bästa!

 

Ida

25 november 2012 13:23

Skönt att det inte var nått epeleptisktanfall. Hellre en katt då! ;) Har dock aldrig upplevt att en katt spunnit så, men kan tänka mig hur det kändes! :) Kram

http://lilla-pys.bloggplatsen.se

Ulrica Karlsson

25 november 2012 14:56

Kattan är i storlek med ett lodjur så när hon drar igång så låter det som en båtmotor ungefär:-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...är det ikväll för min Port-a-Cath, även känd som Pelle. Imorgon klockan 08:00 har jag operationstid för borttagningen. Känns riktigt skumt på något vis. Jag har längtat efter den här dagen länge. Hur många gånger under mina mörkare stunder under b...

För helt exakt ett år sen satt jag i samma soffa som jag sitter nu (fast i andra änden av soffan) och kliade mig på halsen varpå jag hittar tre ärtstora och ärthårda knölar. Jag förstod egentligen direkt att det var något som var riktigt fel. Och det...

Nu har det varit ett rejält uppehåll här på bloggen. Jag har på sätt och vis velat ta mig ifrån allt som jag förknippar med sjukdom. Pallar knappt öppna kärleksbreven från försäkringskassan. Blir alldeles urkig i hela kroppen av dem...brrr...   N...

Mitt svenska medborgarskap är räddat ett år till då jag åtminstonde såg alla låtar i ESC. Mest impad är jag av Petra Mede som skötte det hela med självsäkerhet och elegans. Låt Mede leda allt från Allsång på Skansen till Bollibompa i fortsättningen. ...

Jag hade idag planerat att putsa mina fönster då de är precis som skomakarens barn. När man har fönsterputs som ett av sina gebit och riktiga grejer så går det egentligen rätt fort men det är så fruktansvärt tråkigt att putsa hemma. Jag sköt på det i...