Då jag anlände hem sent igår så blir det en tvådagarsblogg idag istället.

Igår förmiddags var jag hos min underbara sjukgymnast på Hela Hälsan (lite reklam nu kanske men bra människor ska få gratisreklam tycker jag). Jag gick där redan innan stora sjukdomen slog till då jag har under mitt liv vid flertalet tillfällen glömt att hålla i mig när jag suttit till häst. Så nu när kroppen skall byggas upp igen så tänkte jag passa på att göra det rätt. Det är ju inte alltid man får den chansen menar jag!

Det gjordes lite enklare kontroller av balans och styrka och jag var nog i det skick som jag trodde. Inte helt igenom kanon men ingen katastrof. Så jag fick lite övningar för att hjälpa kroppen igång och vi gick igenom min vardag så att jag inte ställer till med något fysiskt elände. Mycket av det som vi tog upp har jag redan tänkt på så att jag inte ska snedbelasta eller överbelasta. Sen fick jag skarpa order om att äta ordentligt vilket jag på rak arm får erkänna att jag kan vara dålig med. Jag kallar det för hästfolkssyndromet, man räknar ut en minutiös foderstat till hästen och sen lever man själv på kaffe och ostmackor.

Efter den obligatoriska visiten hos Tant Brun så landade jag en sväng i hemmet innan det var dags för att vädra strupen i Hagadalskören. Jag tror inte att jag hade andats ordentligt sedan förra gången för efter första låten blev jag alldeles snurrig och fick sitta en kort stund med huvudet lågt. Sen gick det mycket bättre! Det är fantastiskt roligt att sjunga i kör, man fylls med en sån energi!

Idag så har jag och min hästhoppande lastbilförare (HLF) till vännina varit iväg till Vimmerby av alla ställen. HLF var inbokad på en hoppträning för Lotta Björe så då var jag ju tvungen att åka med och glo. Med var även hästen Lille Björn. Liten är riktigt ironiskt sagt för Lille Björn är 178 cm i mankhöjd men är som tur är lika snälll som han är stor och av färgen flugskimmel. Flugskimmel? Vad är det? tänker personer som är lyckligt ovetande om detta med hästar. En flugskimmel är en grå häst som med åren blir vit med små små bruna prickar vilka ser ut som flugskit. Om det är därför det heter flugskimmel vet jag inte men det låter logiskt!

Trots all snön så gick resan utan andra avbrott än det vi tog vid affären i Tuna då vi blev akut sugna på choklad och semlor.

Idag, likt alla andra dagar, så var jag i stallet. Motiverad av den tidigare hästdosen så tänkte jag arbeta Tant Brun lite från marken men när grejerna var framplockade så kände jag att energin började tryta så jag sa tyvärr till Tant Brun och ställde in henne i boxen. Tant Brun blev absolut inte besviken över att hon fick gå in till sig och äta istället för att vara ute i snöyran. När det gäller dåligt väder så är vi av samma åsikt: dåligt väder upplevs bäst när man får vara inne och titta ut på eländet genom fönstret.

Det blev även visit in till de Goda Grannarna då hälften av dem fyllde 70 år idag. Det bjöds på en makalöst god smörgåstårta! Jag åt för minst två personer (om min sjukgymnast läser detta så har jag idag faktiskt ätit något nyttigt nämligen en banan). Maken var ute och körde med sin bästis snöslungan så jag fick med mig en stor bit smörgåstårta, en stor bit vanlig tårta och fyra sorters kakor till honom.

Väl inne så kraschlandade jag på soffan och ringde till en av mina favoritdamer. Senare nu ikväll så kom en kollega till Maken som även säljer kaffemaskiner. Det var solklart det godaste kaffe jag har druckit!

Så nu får jag erkänna att ögonen går i kors, trots kaffet. Imorgon får det bli en lugn dag utan någon större hjärnstimulans. Fast jag får faktiskt erkänna att det är skönt att vara trött i huvudet, det blir lite mer jämnvikt i livet då. Att ha en trött kropp och en überpigg hjärna är en frustrerande kombination!

Men innan jag kryper i säng så blir det en dusch och tvättning av hår. Med schampo. Gissa hur fint det känns att använda schampo igen!