Lill-Grabben var lite fortsatt lite hängig idag så vi tog förmiddagen till mys då jag kände mig lite piggare. Vi öppnade hårt med sovmorgon och soffmys. Vi var ute i trädgården och plockade olika fina löv som vi gjorde som en tavla av med motiv från "Talon, den modiga dinosaurien" vilken är boken som Lill-Grabben snöat in på för tillfället. Han är väl kanske inte den stora pysselkungen med han var med och målade lite vulkan och limmade en smula i varje fall. Sen tog vi och körde bilbana istället. Det är lite mer hans grej. Han är inte så mycket för stillsamma aktiviteter, om det inte smäller och dånar så är det inget spännande.

Frampå eftermiddagen tog energin slut så då var Lill-Grabben hos mormor och jag kapitulerade i soffan. Snälla mamma köpte med två nya blomträd till mig så jag äntligen fick göra mig av med mumierna i köksfönstret. Kom på att jag hade köpt prydnadskål som jag satte ner i balkonglådan på altan. Blev fint.

Det mest spännande som hänt idag är att jag fick min första vita-blodkropparspruta. Jag försökte vänja mig vid tanken att ta dem själv men när jag satt där med sprutan i näven så kände jag bara...nej..

Som tur är så har Maken sprutvana sen sina operationer så han fick göra det istället. Han stack som ett proffs! Han får nog fortsätta med det i framtiden med. Inte så att det gör ont direkt men bara tanken att sticka sig känns obehaglig.

Imorgon är det dags att trilla ner till Kalmar igen. Nu när man har landat lite i det senaste beskedet så börjar alla frågorna komma: vad är det här för tabletter? Hur är kuren upplagd? etc etc

När jag fick reda på att första behandligstypen inte riktigt hjälp så gick vi igenom samma faser som vi först gjorde när vi fick beskedet. Man blir ledsen, rädd, arg och sen accepterar man. Nu har vi accepterat läget. Nu ska bara rätt behandlig rattas in.