Fast idag var det inte jag utan Lill-Grabben och Maken. Lite omväxling i familjen! Lill-Grabben for som en snok i sängen och klagade på att han hade ont i höger öra. Så ingen har sovit i natt. När alla väl hade somnat så kom Mormor katt uppfarande och skulle ut. Så när jag fixat det vaknade Lill-Grabben igen och hela karusellen tog ett varv till. När han hade somnat så drömmer Maken att han trampar på en råtta och vrålar ut ett äckelvrål varpå alla vaknar..igen..

Lill-Grabben har varit på dagis, ingen feber och pigg som en nötkärna. Jag fick dock lite dåliga vibbar och ringde farbror doktor. Och mycket riktigt, öroninflammation. Tydligen så är det ofta orsakat av ett virus när de är i hans ålder så doktorn bad oss prova att ge lite alvedon först men han skrev ut penicillin också. Lill-Grabben var superduktig hos doktorn. Han öppnade med att charma en man i väntrummet sen när doktorn kom och ropade upp hans namn så stövlade rakt fram och skakade hand med honom. Han satt jättestilla när doktorn kikade i öronen och i halsen. Han har en viss sjukhusvana nu den lille fisen! Och alvendon fick jag i honom med. Jag blandade i det i lite välling. Tog lite extra tandkräm på tandborsten också så det skulle smyga undan smaken. Funkade utmärkt!

Vi var nästan hela familjen på sjukan idag. Mamma skjutsade in mig och Lill-Grabben och Maken mötte upp. Maken har varit på ultraljud med sitt knä som bara blir bara värre och värre. Eller båda hans knän är åt skogen men nu tog de det som var värst. På ultraljudet hittade de inte ett skit och på röntgen han gjorde för några veckor sen så såg de bara lite sprickor på minisken. Det enda som är kvar är nog att byta ut leden helt. Har man som Maken gjort sammanlagt 19 (tror jag) operationer  på båda knäna så är det nog inte mycket kvar att lappa och laga på mer.

Mina utslag har lagt ner sig men jag skall ner en sväng till Kalmar ändå så de får kika. Pappa följer med ner. Ska passa på att gå in hos frisören när jag är där nere för nu är det nog perukdags. Håret far i stora tussar nu. Drar jag med handen genom så får jag hela näven full med stora tofsar. Så jag funderar på att raka av det i helgen. Jag fäller lika mycket som en långhårig schäfer under fällningssässongen. Har inte bestämt mig riktigt än, klurar lite på det än.

Men det har inte bara varit sjukhus även om det låter så. Jag har varit pigg som en mört och dammsugit, städat och diskat. Helt underbart! Man kanske vänjer sig kanske vid cellgiftsdosen efter ett tag för sist var jag som en drogad zombie. Hoppas att det är så i varje fall!