Alla inlägg under november 2012

Av Ulrica Karlsson - 21 november 2012 21:11

Fanken också! Nu ikväll så har jag haft ont av mina bihålor igen! Efter en penicillinkur OCH kortisonspray så kan de väl lugna ner sig?! Gaaahh!! Vad fyller de för funktion egentligen? Mer än jävlas med sin blotta existens?


Så, nu är jag avreagerad och klar!


Idag har Maken varit iväg tillsammans med min far och uppsökt knäläkaren i Linköping. Det var ett återbesök efter senaste operationen och de pratade egentligen mest om fel knä som de ska in och göra ett ingrepp till i för att fixa till minisken lite till. Jag lider med min stackars man och hans knän! Helst av allt vill de byta ut knäna helt men han är för ung än så länge. Jag fattar inte hur han fixar att gå runt och ha ont hela tiden. Jag hade blivit galen.


Lill-Grabben har varit hos Mormor idag igen och bakat pepparkakor, idag igen. Han har gjort grisar, hjärtan, gubbar och köttbullar.


Jag hade ett samtal med min chef idag om livet och framtiden. När man hamnar i det jag sitter i nu så ställer man sig frågan: Vad vill jag med resten av mitt liv? Svaret på frågan vet jag inte än men det var himla fint att kunna prata om det. Men jag ska börja med att bli färdigbehandlad i varje fall sen ska jag sätta mig ner, lägga pannan i djupa veck och klura ut resten. Och det ska jag väl reda ut. Jag menar, reder man ut det här med psyket i behåll så borde jag fixa resten med tycker jag.


Hörde något intressant på radion igår. EU vill se över var lands möjlighet för invandring. Bra idé tycker jag. Då jag först och främst anser mig kristen så anser jag även att vi ska hjälpa varandra. Behöver en människa hjälp så ska den få hjälp. Men det ska inte var få förunnat att hjälpa. Det är inte bara ett fåtal länders uppgift utan något som vi gemensamt skall hjälpas åt med. För hjälpa ska vi.

Sen får SD tycka vad de vill. Och när man ändå är inne på SD. Har följt det som händer med avhopp efter påhopp och jag har ställt mig en frågan:

Om jag vore på en framröstad till en hög post i samhället och jag hade känt för att slita till mig ett järnrör och sedan nöjt konstatera att man tjänar på att vara ögontjänare, skulle jag då ha filmat det hela? Nja... Tycker inte att det är så vida överintelligent gjort. Vägen till framgång är att göra misstagen när ingen ser. Alltså, ska man ha något fuffens för sig, filma inte.

Men, sverige har fått ett nytt ord i varje fall, babbe. Undrar om det kommer med i nästa upplaga av NE?

Något annat intressant har varit att se Jimmy Åkesson genom det här och det enda som slår mig är det gamla talesättet: Det går inte att begära av en hyena att värpa ett guldägg. Sen kan hyenan vara både kammad och ha kostym, jag köper det inte ändå.

Av Ulrica Karlsson - 20 november 2012 20:29

Ännu en dag nere på avd 18 i Kalmar. Började med att ha min penicillininhalering vilket är ungefär lika roligt som att se en målad vägg torka. Jag var lite mer förberedd denna gång och hade med mig en bok. Då jag egentligen är en ganska snäll och omtänksam människa, trots att jag gör mitt bästa för att dölja det, så hade jag med en tidning till den stackars sjuksköterskan som var med mig. Att sitta i en timme och titta på mig när jag andas i ett munstycke kan ju inte vara världens lattjo arbetsuppgift. Som sagt, idag var det lilla giftrundan som går rätt snabbt. Det trevliga paret från Nybro var där samtidigt så vi pratade lite om konstiga namn, hundar och om mina favoriter: vildsvinen. Här tåls att nämnas att vi har inte haft ett vildsvin på tomten sen jag fick mitt toppdåreanfall och stack ut och skrämde dem. De mötte sin överman/kvinna!


Efter det hela så hasade vi iväg och tog en pizza. Mat måste man ju ha och när jag har fått lilla vändan så kan jag gå relativt bra. Det är lite skillnad när jag fått stora vändan! Av någon anledning blir jag helt lealös. Jag kan ju gå och så men jag har ingen styrning på benen överhuvudtaget. Fötter hamnar där de hamnar och det känns som att benen inte sitter fast i höfterna. Ska be Maken filma mig för det ser nog för roligt ut. När vi kom hem satte jag ner min numera väldigt otränade stjärt och har  bara rört mig mellan tv och damernas. Jag fasar lite för när kroppen ska börja byggas upp igen. Vilken träningsvärk jag kommer ha! Första gången jag skall upp på hästen igen så kommer det behövas en truck! Helt appropå häst, det har kommit en ny liten häst till Karlssonkompanjonens stall. En liten försynt fuxfröken som numera lystrar till namnet Lilla Livet. Av någon outgrundlig anledning så gillar inte Tant Brun henne och gör tappra försök att äta upp henne genom boxväggen. Vad det är som fattas den märren kan jag inte begripa. Stackars Karlssonkompanjonen, hon kommer vara gråhårig när allt detta är över.


Jag har börjat längta efter julen redan nu. Har börjat planera inför första advent. Idag när jag satt och fick gift hade jag nästan hallucinationer om julmaten. Jag tror det är ett tecken på att jag börjar bli vuxen.

Lista, tecken på att jag börjar bli vuxen.

* Längtar mer efter julmaten än efter julklapparna

* Lyssnar på P1 och tycker det är riktigt bra

* Lyssnar på "Ring P1" och blir så upprörd att jag håller på att krevera

* Mår inte bra om jag inte får läsa en morgontidning

* Tittar jag på ex Fråga Olle så fälls kommentarer som "men vad är det för fel på folk"

* Barnen säger en massa förkortningsord som jag verkligen inte fattar ett smack av

* Man känner till originallåtarna men inte alla covers

* Jag har ärlig inte hört en enda låt med Justin Bieber men han verkar vara populär!

* Tycker att klockan 22:00 är lagom tid att avrunda en fest


Jag = tant....


Av Ulrica Karlsson - 19 november 2012 21:27

Idag har Maken varit ledig då det var öppet hus på Oscarsgymnasiet i lördags. Eller ledig och ledig, han var uppe vid kl 06:00 och skjutsade de stora barnen till skolan. Och gullig och härlig som han är så stannade han och köpte frallor till frukost. När vi hade ätit, jag som ett rovdjur i vanlig ordning, så åkte vi in till sjukan för provtagning. Lill-Grabben var med och påminde oss om att man får mat ifrån "Gyllende Måsen" (läs stor amerikansk hamburgerkedja) när man har varit med på sjukan. Lill-Grabben var även med inne när jag lämnade blodprov och kikade och flörtade med sköterskorna. Jag tror han blir läkare när han blir stor. Eller jag hoppas så han kan försörja sin föräldrar. Vi passade på att ta en kravlös dag idag, man behöver dem ibland!


Jag har dock grävt lite i något som bekymmrat mig. De styrande i vår kommun la ett förslag i somras på att den gratis buss-skjuts som finns för barnen i förskoleklass i Fårbo skulle dras in. Lite bakgrund för er boende på annan ort: Skolorna i Fårbo och Figeholm är numera sammanslagna och förskoleklass, ettan och tvåan finns i Figeholm. Då förskoleklass (nollan även kallad) inte är obligatorisk skolgång så ville de styrande som en besparing inte ta med förskolebarnen i den buss som tar med de andra skolbarnen mellan Fårbo och Figeholm. Jag hade kontakt med den som då höll i ärendet och påpekade det absurda i att vi ska ha världens högst utbildade medborgare men att alla inte skall kunna gå i förskoleklass där ändå grunden för resten av skolgången läggs. Då blir det en klassfråga anser jag.

Men till mig glädje när jag ringde och kollade idag så blev förslaget nerröstat och kommer antagligen inte lyftas igen. Jag vill även passa på att tacka både Kristdemokraterna och Moderaterna i Oskarshamn som lyssnade på mig när jag var upprörd över detta och som lovade att hålla ögonen på det hela!


När vi ändå är inne på det politiska så läste jag en bra insändare av Bo Malm (V) i Nyheterna idag. Jag gillar Bo! Han står upp för de som inte alltid får sin röst hörd, i detta fall de anställda inom hemtjänsten.


Nu får vi ta och lätta upp det tungrodda! Lill-Grabben kom och klappade mig på huvudet och utbrister: - Mamma! Du sticks! Du är en Stickosaurus!

Så nu har man gått och blivit dinosaurie också!

Av Ulrica Karlsson - 18 november 2012 21:07

Lill-Grabben kom ut i köket när jag tog min medicin. Följande samtal utspelade sig:


Lill-Grabben: Vad är det där för halstabletter?

Jag: Det är inte halstabletter. Det är medicin så jag blir frisk och mitt hår växer ut.

L-G: Va?! Visa!

J: Fast det går inte så fort. Jag har fått håret tillbaka till sommaren ungefär

L-G: Fundersamt Det var länge sen du hade hår mamma.

J: Ja, visst vänjer man sig. Det kanske blir konstigt att ha hår sen. Sen när det växer ut så kan det bli en annan färg än jag hade innan

L-G: Va?! Grönt?


Det är lite svårt att förklara allt det här runt min sjukdom. Särskilt när man inte förstår allt själv. Man får försöka att ge så klara besked man kan utan att lova för mycket. Jag undrar hur mycket Lill-Grabben kommer komma ihåg av allt det här.

Av Ulrica Karlsson - 18 november 2012 18:00

Nu ligger jag här i sängen och tar igen mig efter en god middag, så proppmätt så att magen står i fyra hörn. Kan man klaga då? Visst kan man det men inget jag tänker göra!


Har varit mycket piggare idag förutom en rejäl huvudvärk. Jag tror att bihålorna inte har släppt taget om sitt försök till världsherravälde än. Men det är inget som inte lite kortisonspray löser! Har orkat fixa lite idag, lite strykning och städning av badrum. Mamma erbjuder sig hur ofta som att hjälpa mig men jag vill kunna själv.

Har läst ut en bok till Maksin Gorkijs Min barndom och hittade till min glädje fortsättningen. Jag fick överta Mammas klassikerband för ett litet tag sen och jag är jätteglad över det! Min barndom är egentligen en beskrivning över en rätt eländig barndom. Frånvarande föräldrar, en hel del stryk, mycket konstiga släktingar men jag har ju en förkärlek för eländesromaner så jag tyckte om den! Men eländet berättas på ett självklart, nästan frånvarande sätt som att det var en sån naturlig del i livet. Det som märks ha spelat större roll är alla de historier som huvudpersonens Mormor och Morfar berättar. Så där får man sig en lite släng rysk kultur och det kan man väl alltid ha nytta av.


Idag har vi det tagit det söndagslugnt hela familjen. Barnen har hållit låda för fulla muggar. De har spelat låten Greyhound med Swedish House Mafia och dansat för fulla drag. Och nu när man har hört låten tjugofem gånger så får jag hålla med om att den är rätt bra faktiskt! Har filmat dem och tänker använda filmen vid rätt tillfällen ex vid deras tjugoårskalas och vid deras bröllop.


Igår kväll var Maken iväg med J och spelade. Han kom intrillande vid tvåsnåret i natt (tror jag). Han behövde ut och lufta sig lite! Stor-Grabben var på kalas på kvällen, utklädd till Scream-figuren. Han lyckades skrämma slag på mig när jag satt i soffan och han stack fram näsan! Kvar hemma var jag, Lill-Grabben, Princess och Mormor. Vi käkade pizza och tittade på Så mycket bättre. När Mormor hade tackat för sig och Lill-Grabben somnat så tittade jag och de stora barnen på Sommar med Göran. Kanske inte den bästa film i universum men lite fniss-faktor i varje fall.


Jag längtar efter att bli piggare! Det är lite frustrerande att behöva ta paus mitt i allting hela tiden. Men har kommit så lång nu så att jag har kommit på att det är en bra ide att vila sig när kroppen säger till. Men man vill ju vara med och göra allt skoj! Barnen är jättebra med all det här. De försöker hålla sig så lugna de kan när jag är trött men det är ju inte skälla om de glömmer sig. De måste ju få leva om lite, allt kan ju inte stanna av bara för att jag är trött. De är världens härligaste ungar! Begriper inte vad för gott jag har gjort för att få ha dem hos mig!

Av Ulrica Karlsson - 17 november 2012 09:21

Jag har inte varit på hugget de här senaste dagarna. Trött som en gnu med sendrag. Inte såhär att jag bara har velat sova, för jag är pigg i huvudet så att säga men jag är så slut i kroppen. Det känns som att jag har sprungit ett maraton. Armar och ben är helt kraftlösa. Men nu är ju inte det så förskräckligt lustigt! Jag är halvvägs igenom en cancerbehandling. Jag har ägnat sommaren och hösten åt att pumpa i min kropp allsköns gifter. Läkaren som jag träffade i tisdags sa att jag kan inte förvänta mig att bli piggare snarare tröttare. Men nu är det bara (förhoppningsvis) halva behandlingen kvar (knappt) så nu handlar det bara om att bita ihop och köra på. Det är en evig tur att man är tjurigare än en riktigt gammal get.


Jag har läst en ny bok i varje fall! Jag behövde något nytt nu så jag hittade Voltaires Candide i bokhyllan. Han var allt en sarkastisk rackare! Boken gavs ut första gången 1759 men man skall inte låta sig avskräckas av det för den har en bra flyt och en riktig samhällskritiskt underton. Det är en underlig känsla att läsa en bok vars författare var med att ändra om hela bilden av samhället. Ja, han var ju inte själv om det men han var ju med!


Fick en lite besök igår av mig fd konsultkollega som stannade på sin väg ut till Kvast-Hilda. Hon hade med sig lite fika och en såndär lägga i badet stå det blir bubblor grej. Mysigt! Då piggnade jag till och skvallrade lite!


Såg en begåvad insändare i Nyheterna/Östran nu idag. Jan R Andersson och Anton Abele (M båda två) lade fram ett debattinlägg om hur vi kan göra det billigare för unga att ta körkort. Bra tänkt! 

Jag kan bara se till de unga som jag har kontakt med i mitt jobb. Det ringer och mailar ofta ungdomar som jag gärna skulle vilja ta in men som faller på första fråga: Har du körkort?. Tillgång till bil kan man alltid lösa men avsaknaden av körkort är det värre med. Och det känns lika surt varenda gång när man säger: -Tyvärr, jag gillar dig jättemycket men jag kan inte hjälpa dig. Hellre att hjälpa unga att få ett körkort än att subventionera deras löner. Det är jättebra att vi ska ha världens bäst utbildade medborgare men sen kommer vi till det trista faktum att någon måste utföra jobben också. Sen är det ju enorm kostnadsfråga för visso men det skadar ju aldrig att tänka i nya banor. 

Av Ulrica Karlsson - 14 november 2012 20:11

Idag vaknade jag strax innan sex när Soda Katt kom in och väckte mig med ett jam som låter som att han säger "det är jag!". Vi har en grind för trappen och den hoppar endast Basse Katt över och tur är väl det för skulle Soda och Mormor Katt ta fart och hoppa så skulle det bli fritt fall ner i källaren. När jag hade lagt mig igen så började Makens väckarklockor ringa och det då jag förstod vad klockan var. Så jag gick upp med Maken och åt en näringsrik frukost bestående av två mackor, en penicillintablett, tre kortisontabletter, en må-illa tablett och fyra cellgiftstabletter. Kan man börja dagen bättre?

Kände mig skapligt pigg fram till nio då jag tog mig en gubblur fram till elva.


Har tagit det skapligt lugnt idag, känner mig lite usken som det heter på småländska. Det vildaste jag har gjort att damma av lite på övervåningen, kanske är därför jag är usken nu.


Blev lite förbaskad idag. Vi har tydligen betalat in för lite avgift till dagis under 2010 så nu vill kommunen ha lite mer pengar. Tack för den strax innan jul... Men ska se över det där lite, tjurig som jag är.


Lill-Grabben har varit på dagis idag vilket han nog behövde. Han var nog lite nervös för att gå tillbaka för han ville ha med sig både en snuttefilt och en mjukistiger. Som tur var nöjde han sig med den lilla mjukistigern och inte den mysiga jättetigern som han fick av Kvast-Hilda i födelsedagspresent. Det hade nog blivit svårt att få plats med den på hans hylla.


Idag fick Mamma en riktig överraskning. Hon var inne och klippte sig idag och när hon skulle betala så var det redan ordnat. Maken och jag smög in och gjorde det igår utan att säga något. Det är så svårt att förklara för Mamma hur enorm mycket vi uppskattar henne. Man säger tack arton gånger om dagen men man vill ju göra något mer! Hon blev riktigt glad idag och det känns helt suveränt!


Tror jag ska försöka ta lite tidig kväller. Igår så sov jag ju rätt länge på dagen och då blir det lite fel framåt läggdags. Eller kroppen är trött men huvudet är hur vaket som helst. Lite bökig kombination.

Av Ulrica Karlsson - 13 november 2012 18:44

 

Så här roligt var det att få cellgift idag!

Ulrica vs. Cancer

1 -1


Ovido - Quiz & Flashcards