Jag inleder med lite gnäll. Jag har ont i huvudet, ont i armen, ont i bihålorna och förkylningsvärk i benen. Så..nu var det avklarat.

När jag vaknade imorse satt Kingen vid köksbordet och spelade yatzy. Alltid trevligt! Lill-Grabben har Kingen som idol. Han, Lill-Grabben alltså, är inte mycket för att kramas eller sitta i knäet och sådär. Vi vanliga dödliga brukar få muta/jaga honom för att få lite kram och mys men inte Kingen inte. Så fort Kingen slår ner baken kommer Lill-Grabben uppålandes i knäet på honom. Det är så himla gulligt!

Jag höll mig vaken en liten stund idag och avhandlade alla häst-relaterade samtal. Man måste ju hålla koll på vilka hästar som är var och så där även om jag för tillfället har hängt undan ridbrallorna för tillfället. Maken och Lill-Grabben åkte iväg och tittade på Stor-Grabben som uppträdde med kören i Missonkyrkan. Han sjöng solo och gissa om han var duktig! Maken hade spelat in det så jag kunde se det hela och ja, jag grät. Som vanligt. Under tiden de var där så sov jag som jag en gris. Det var skönt, är förundrad över hur mycket en människa kan sova. När det här är färdigt så kommer jag vara vaken i flera månader i sträck. Jag vaknade till när Maken och Lill-Grabben kom hem och upptäckte att HG hade varit och lämnat av sockerkaka och bullar som hans goa mamma gjort! Tack så jättemycket! Det kändes riktigt fint att klämma i sig lite sockerkaka och mjölk! När jag satt och fikade som bäst kom Lillasyster med ett paket från henne och Cina. De har köpt en svart cool hatt och en vinröd go mössa! Jag blir så himla glad över alla snälla mysiga människor som tänker på mig och familjen! Kärlek till er!!!

Maken fick ett ryck här ikväll och målade klart trappan som jag inte blir klar med. Vi kompletterar varandra han och jag. Jag är faktastisk på att dra igång projekt och han är suverän på att avsluta dem. Sen gick vi igenom mössor, vantar och halsdukar inför vintern. Det börjar bli dags nu.

Karlssonkompanjonen ringde och berättade att Tant Brun har lyckats med det omöjliga idag. Hon har lyckats få in en stor tagg i ena framknäet OCH vridit bak en sko. Karlssonkompanjonen blev förskräckt när hon fick se att sidokappan på skon inte syntes. För alla icke-hästmänniskor kan jag berätta att sidokappan är en metallflärp som håller skon på plats sidleds. Det ska alltså vara skvatt omöjligt att rubba skon men det har jag väl glömt att berätta för Tant Brun. Det ska också vara omöjligt att vika sidokappan dubbel och klämma in den mellan hoven och skon. Omöjligt för alla normala hästar det vill säga.. Den dagen jag hittar Tant Brun högst uppe i ett träd så kommer jag inte bli förvånad. Frågan är bara om man ska ringa brandkåren eller hämta en motorsåg. Men Karlssonkompanjonen är en handlingarnas kvinna så hon fick ut taggen och fick av skon. Så nu får vi bara hoppas att knäet klarar sig och att det inte blir en hovböld efter skon. De gråa hår jag har kommer ifrån min häst, det är ett som är säkert. Hon har inte haft så många vanliga skador men därimot har lyckats med andra konstiga saker. Hon höll på att kvävas en gång när hon åt för fort, smitit över E22:an i sommartrafiken, rullat fast så Lillasyster fick skära sönder täcket för att få loss henne, sparkat sig själv så det blev blodbad, skurit upp bakbenet, snubblat på en dressyrträning så vi nästan slog en framåtvolt och så vidare i all oändlighet. Makalös häst...

Fast det slår inte min förra häst när han åt upp en bukett med platsblommor och jag fick ge honom tre liter olja om dagen i fem dar så det buketten inte skulle ta sönder magen på honom. Veterinären hade svårt att hålla sig för skratt när jag ringde....

I mitt nästa liv ska jag skaffa en hamster istället.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...är det ikväll för min Port-a-Cath, även känd som Pelle. Imorgon klockan 08:00 har jag operationstid för borttagningen. Känns riktigt skumt på något vis. Jag har längtat efter den här dagen länge. Hur många gånger under mina mörkare stunder under b...

För helt exakt ett år sen satt jag i samma soffa som jag sitter nu (fast i andra änden av soffan) och kliade mig på halsen varpå jag hittar tre ärtstora och ärthårda knölar. Jag förstod egentligen direkt att det var något som var riktigt fel. Och det...

Nu har det varit ett rejält uppehåll här på bloggen. Jag har på sätt och vis velat ta mig ifrån allt som jag förknippar med sjukdom. Pallar knappt öppna kärleksbreven från försäkringskassan. Blir alldeles urkig i hela kroppen av dem...brrr...   N...

Mitt svenska medborgarskap är räddat ett år till då jag åtminstonde såg alla låtar i ESC. Mest impad är jag av Petra Mede som skötte det hela med självsäkerhet och elegans. Låt Mede leda allt från Allsång på Skansen till Bollibompa i fortsättningen. ...

Jag hade idag planerat att putsa mina fönster då de är precis som skomakarens barn. När man har fönsterputs som ett av sina gebit och riktiga grejer så går det egentligen rätt fort men det är så fruktansvärt tråkigt att putsa hemma. Jag sköt på det i...