Och svaret är (trumvirvel): Austin Powers ärkefiende Dr Evil!

Stort grattis till Susanne, Maria och Lojs!  

Idag var Lill-Grabbens första dag på dagis efter jullovet. Det krävdes insatser från både mig och mormor för att övertyga honom om att dagis är roligt, utvecklande och ett måste för smågrabbar som behöver rasa av sig med jämnåriga. Han var väldigt tveksam ända tills han kom in på dagis, berättade mormor. När han väl kom in så hoppade han jämnfota ur overallen och försvann in till polarna med ett däcktjut. Så där är det varje morgon. Det är lättare att ställa upp med en åsna i Grand National och vinna än få iväg honom till dagis. Men väl där så försvinner alla motargument!

Jag tog det lite lugnt på förmiddagen, det vildaste som hände var ett besök (och avlämning av bullar) av svärmor. Vid lunch så pep Lillasyster och jag iväg till Tant Brun! Jag körde hela vägen till Skrika och tillbaka så nu har jag varit ute på E22:an också. Fast idag kändes det inte skumt att köra. Lustigt hur allt återgår till det normala mer och mer. Men det kändes tryggt att ha med sig Lillasyster utifall att. Jag vet ju inte än vart min trötthetsgräns går. Och det är ju lite onödigt att somna vid ratten..

Gjorde någontingen jag längtat efter på eftermiddagen, jag hämtade Lill-Grabben på dagis alldeles själv! Han blev snopen som bara den när han fick se mig och ropade: -Mamma! Jag har väntat på dig jättelänge! Ja, i ett halvår, var tanken som dök upp i skallen på mig.

Nu ikväll har Lill-Grabben och jag spelat spel. Nu när jag är pigg så släpper han inte taget om mig för fem sekunder. Det enda han vill är att leka, spela spel och pussla. Och jag förstår honom, jag har varit frånvarande i vad i hans värld är en evighet. Så jag leker, spelar och pusslar för allt vad tygen håller.

Jag lyckades övertala Lill-Grabben till att vi kunde kika lite på tecknat så kunde jag passa på att inviga mitt nya strykjärn. Glad i hågen (var jag kanske inte när) Maken och jag bar upp stryktvätt och strykbräda till vardagsrummet. Jag kopplar in mitt nya turbostrykjärn och...inget händer. Jag kollade så det gick fram ström, bytte uttag och vred på alla vred som fanns och...inget händer. Det gick till och med så långt att jag läste i instruktionsboken vilket annars min manliga fåfänga i vanliga fall brukar hindra mig ifrån och...inget händer. Jag till och med bad Maken att försöka och...inget händer. Skitstrykjärn... Hoppas bara nu att skitICA inte har någon dum "vi byter inte reaprylar"-regel för då kommer den i retur genom valfritt fönster.