Idag åkte Lillasyster och jag iväg på en roadtripp. Resan började på dagis när vi lämnade av Lill-Grabben. Han var duktigt nöjd att få åka till dagis i Lillasysters bil, det var hur coolt som. Nästa etapp var vårdcentralen med provtagning inför morgondagen. Fick en riktigt proffsig sjuksköterska, det kändes knappt när hon tog blodprovet. En del gröper runt med nålen så man kan tro att nålspetsen ska titta ut vid armbågen.

Efter detta ställde vi kosan mot Hemhems kåk. Det tog ungefär 1½ timme och Lillasyster och jag hann med att träta fyra gånger. Men det går snabbt över igen för vi tycker trots allt mycket om varandra och har överseende med att den andre har fel hela tiden. Hos Hemhem blev det lunch i form av tacos. Det blir lätt så att man äter tacos när Lillasyster är med, hon är tacosdrottningen. Huset var (och är) underbart. Fantastiskt charmigt med glasveranda och stora luftiga rum. Jag blev störtförtjust och funderar nu på hur jag ska övertala Hemhem till ett husbyte. Jag befarar att det inte kommer att gå ens om jag hotar. Lunchen var mycket trevlig och tiden bara rann iväg såsom den ofta gör när man är bland goda vänner. Lillasyster hade en grej att fixa vilket inte gjorde mig något för jag hade med en lånebok från Maria, Hello Kitty måste dö. En totaltrubbad thriller/chick lit/komdie/drama med en kines-amerikansk kvinna i huvudrollen. Hon står med ett ben i det moderna Amerika och ett ben i ett traditionsbundet kinesiskt familjeliv. Hon möter en gammal vän när hon ska rekonstruera sin mödomshinna och han är så skruvad att seriemördaren Dexter förfaller som en svärmorsdröm. Roligt bok, läs den!

Jag hann med att knata in på bokhandeln och köpa ett till skrivblock till mina skrivprojekt. Till min lycka såg jag att det har kommit ut en ny bok med gubben Pettson och katten Findus. Den åkte med av bara farten för de är mina favoriter!

Sista anhalten för dagen var en snabbt tur över till Öland för att köpa ett par Back on Track till Lillasysters häst. Sen tog min energi slut fullständigt. Satt som en påse potatis hela vägen hem och hmm:ade på tilltal. Är fortfarande trött men det var det så värt! En kanondag med Lillasyster och Hemhem är helt värt en trött kväll.

Imorgon är det giftning igen. Mår illa bara jag skriver det. Det är inte att sitta här och verka tuff för det är jag inte. Jag avskyr cellgifterna. Jag avskyr att må illa. Jag avskyr att hasa runt som en zombie i 4 dygn efteråt.  Men jag att älskar att leva. Valet är enkelt.