Alla inlägg under september 2012

Av Ulrica Karlsson - 21 september 2012 21:11

Nu kommer fortsättningen i min vildsvinsföljetong. Inatt har grisarna varit på gräsmattan, igen. De har bökat upp fyra stora hål och varit och gjort småhål på hur många ställen som. Jag blev skogstokig och vill stängsla in hela tomten. Får ett mindre aggregat och tråd på Börjes för tusen spänn. Maken skruvar lite på sig och vill testa lampsensorer först.

Nåja, jag ger det några dagar men sen stängslar jag. Har redan kollat upp hur mycket stolp och isolatorer jag har.


Idag har Lill-Grabben haft feber och varit riktigt hängig. Han blir så eländig när han är sjuk. Han vill inte äta eller dricka (han är väldigt manlig på det viset). Jag fick honom att dricka lite saft i sin sportflaska i varje fall. Efter en stund kom han och sa att han kände sig mycket bättre. Det kan ha med att göra att jag blandade flytande alvedon i saften. Men det sa jag inte, kan ju behöva ha det tricket i bakfickan i flera år framöver.

Pappa har varit här idag och lagt en sista helande hand på mangeln så nu går den nästan av sig självt.


Vad det har regnat! Det har bara hällt ner hela dagen. Jag har varit riktigt glad över att jag inte har behövt sticka ut näsan. Var en liten sväng hos Lojs mellan skurarna bara. Hoppas att det fortsätter regna utan bara fasen så grisarna drunknar.


Av Ulrica Karlsson - 21 september 2012 21:11

Nu kommer fortsättningen i min vildsvinsföljetong. Inatt har grisarna varit på gräsmattan, igen. De har bökat upp fyra stora hål och varit och gjort småhål på hur många ställen som. Jag blev skogstokig och vill stängsla in hela tomten. Får ett mindre aggregat och tråd på Börjes för tusen spänn. Maken skruvar lite på sig och vill testa lampsensorer först.

Nåja, jag ger det några dagar men sen stängslar jag. Har redan kollat upp hur mycket stolp och isolatorer jag har.


Idag har Lill-Grabben haft feber och varit riktigt hängig. Han blir så eländig när han är sjuk. Han vill inte äta eller dricka (han är väldigt manlig på det viset). Jag fick honom att dricka lite saft i sin sportflaska i varje fall. Efter en stund kom han och sa att han kände sig mycket bättre. Det kan ha med att göra att jag blandade flytande alvedon i saften. Men det sa jag inte, kan ju behöva ha det tricket i bakfickan i flera år framöver.

Pappa har varit här idag och lagt en sista helande hand på mangeln så nu går den nästan av sig självt.


Vad det har regnat! Det har bara hällt ner hela dagen. Jag har varit riktigt glad över att jag inte har behövt sticka ut näsan. Var en liten sväng hos Lojs mellan skurarna bara. Hoppas att det fortsätter regna utan bara fasen så grisarna drunknar.


Av Ulrica Karlsson - 21 september 2012 09:51

Mina nya ärkefiender vildsvinen har gjort en ny räd på gräsmattan. Ett stort uppbökat hål och det fanns slag efter dem ända uppe vid huset. Kräk! Nu är det krig! Jag har lagt ut lite mer kläder med ny parfymlukt på gräsmattan. Hjälper inte det så stängslar jag in hela kåken. Eller köper en bazooka. Får se vilket som funkar bäst.


Lill-Grabben hade feber på onsdagkvällen och fick därför vara hemma på torsdagen. Då var han pigg som en nötkärna. Vi åkte in en sväng till stan för att köpa havre och kattmat. Man vet att man kanske har tillräckligt med katter när man köper 15 kg kattmat åt gången. Men bra är den! Katterna är så tjocka och fina. Ja, inte Basse katt då men han är ju trots allt inte riktigt som han ska. Han slog en frivolt på en stentrappa när han var liten och slog i huvudet med en rejäl hjärnskakning som följd. Sedan dess är han inte riktigt som alla andra. Jag undrar om han inte fick någon hörselskada av smällen för han är rätt nervös. Katter borde ju kunna få Tinnitus de med?

Lill-Grabben och jag hann även med att handla lite höstblomster och födelsedagspresenter till Lojs och Hemhem. Lojs present blev lite försenad och Hemhem fyller år nu i rappet. Hon fyller precis som jag 25 för, vad blir det nu, sjätte gången. 

Lill-Grabben blev akut mormor-sjuk så jag skjutsade hem honom dit och själv tog jag itu med planterandet. Det blev rätt snyggt med ljung på trappan med lite murgröna. I ett konstnärligt infall så slängde jag i en pumpa i den ena krukan. Vit höstaster och sådant där silvertrassel i lådan vid altan. Så, nu får det vara till snön kommer.


På eftermiddagen kom Pappa och Sigge Propp för att laga mangeln vilket de lyckades med och det tackar jag för! Pappa har våldsamma planer för vildsvinen och är inne på min linje med en bazooka. Eller något med kalibern 30.06 i varje fall.


På kvällen åkte jag upp till Tant Brun och hennes hästkompisar för att kvällsfodra de hästar som fanns. Det är mysigt att få åka upp och göra såna normala saker igen. Då känns livet som vanligt och jag känner mig inte helt avskuren.

Har fått tid för en CET-röntgen nästa onsdag. Det ska bli intressant. Nästa cellgift skulle ju ha varit på tisdagen men blir flyttat en vecka istället. Det är nog en bra idé. Det kan aldrig vara bra att få cellgifter på tisdagen och radioaktiva isotoper på onsdagen. Vem vet, jag kanske blir självlysande?


Till sist vill jag bara påpeka att mina veckor inte består av två tisdagar utan att jag helt enkelt skrev fel häromdagen. Även om det under min behandligsvecka känns som att veckan består av minst två tisdagar...

Av Ulrica Karlsson - 19 september 2012 20:40

Idag fick jag ett infall och gick en promenad. Jag är egentligen helt emot alla former av motion och har svårt att förstå meningen med att gå bara för gåendets skull. Går man så ska man någonstans i min mening. Lillasyster har gjort tappra försök att få med mig på promenader men har gett upp då jag påpekat att jag skaffade minsann inte körkort för att jag skulle gå. Så hennes försök har varit lika framgångsrika som den gången Hemhem försökte få med mig på spinning. Sällan att jag sätter mig inomhus och cyklar utav bara fasen utan att komma en centimeter framåt. Så för säkerhetsskull ringde jag till både Hemhem och Lillasyster och förvarnade om min promenad så att de inte skulle läsa det här och bli svårt chockskadade. Man måste visa lite omtanke jämtemot sina vänner.

Jag övervägde att ta på mig ett par gympadojor (är nästan säker på att jag har några någonstans) men där kände jag att gränsen gick. Så promenaden skedde i stallskorna. Nån måtta får det vara.


Om det var promenaden eller ett allmänt välmående som satte agendan för dagen vet jag inte men jag har varit hur pigg som. Jag tog tag i något som jag stört mig på ett bra tag, nämligen källarfönstren. Jag får erkänna att jag, trots mitt gebit, inte har putsat dem en enda gång sen vi flyttade in för fem år sen. Men idag blev det gjort plus att jag sydde nya gardiner (som nästan blev rakt sydda) som jag satte upp. Kusligt husligt gjort av mig!


Min bokbytarbekant har varit här och lämnat av en kasse med böcker. Jag tackar å de varmaste! Bland dessa fanns boken Ladies av Johan Hakelius. En härligt skriven bok om engelska exentriska ladies. Boken inleds med min favoriter, Two fat ladies. De här underbara damerna som reste runt i England på en gammal motorcykel med sidovagn för att laga riktig engelsk mat på de mest ohygiensika vis man kan tänka sig. Har hunnit bara en liten bit in i boken och redan fått mig en hel del goda skratt!


Så var det här med cancer. Igår hörde de av sig ifrån Kalmar för att berätta att de har bokat in en CET-röntgen i Lindköping i nästa vecka. CET-röngten är någon form av kontraströngen där de får en översikt över hela kroppen. Det hanns inte med att göras i somras för det fanns så dåligt med tider och de ville komma igång med behandlingen istället. Röntgen görs för att avgöra om jag behöver få strålning eller inte. Jag bad dem även att göra en jämnförelse mot den vanliga kontraströntgen jag gjorde i somras för att kontrollera att behandligen verkar. Att det funkar begriper jag förvisso själv då knölarna har blivit markant mindre och en del har till och med försvunnit. Men det skulle kännas riktigt fint att en läkare kunde säga att den och den lymfkörteln har blivit så och så mycket mindre. Att få ett sånt besked skulle tagga mig riktigt mycket.


Av Ulrica Karlsson - 18 september 2012 21:14

Eller rättare sagt en sjukdag. Jag hade tänkt att åka upp till Tant Brun och Karlssonkompanjonen idag men har inte varit riktigt på hugget varken i natt eller i morse. Precis när jag skickade iväg ett meddelande till Karlssonkompanjonen att jag nog fick ställa in så kom Lill-Grabben och sa:

-Mamma, jag är fuuk.

Han kan inte säga sche-ljud nämligen. Men sjuk var han. Inget allvarligt men hostig och lite febrig. Så han har fått mysa runt i pyjamas hela dagen. Finns det något mysigare än en lite grabb i Star Wars pyjamas? Jag tror inte det. Lill-Grabben och jag slog oss ner i soffan där vi kramades och läste den nya Pettson-boken i några vändor. Man får ju passa på att kramas när man får möjlighet!


Så dagen har varit hur lugn som. Lojs kom förbi på den vanliga kaffe-och-skitsnack, mamma och jag hamnade i en politisk diskussion. Politik är det enda som mamma och jag inte är rörande överens om. Men jag älskar henne ändå.  Svärmor kom förbi med en bullpåse. Mycket trevlig. Hon är helt outstanding på bullar. Jag begriper inte hur hon gör men suveräna bullar blir det!


Vildsvinen har fattat vinken att det inte är välkomna och inte ställt till mer med skada. Denna natt i varje fall. Jag hörde i natt när jag var vaken att det knakade loss ute på baksidan. Funderade på att gå upp och glo men gav katten i det. Jag menar, om tomten var full av gris, vad skulle jag då göra? Springa ut med en kvast?


Maken har en arbetsam kväll för det är start för Champions Leauge. Zlatan på en kanal och Real Madrid på en kanal OCH Milan på en tredje. Men han har en fantastisk simultanförmåga så han har stenkoll på alla matcher. En otrolig fjärrkontrollshantering!

Av Ulrica Karlsson - 17 september 2012 21:15

Nu när mördarsniglarna saligen har insomnat och skatornas ohängda ungar har flyttat hemifrån så har vi fått nya ofrivilliga husdjur. Vildsvin! Jag är inte rädd för mycket men ormar och vildsvin tillhör mina fobier! Våra gästande grisar har bökat upp rätt ordentligt i gräsmattan för att sedan spankulera över Goda grannarnas tomt och ställa in siktet på tomten ett hus bort och bökat loss riktigt ordentligt. Kräk!

Någonstans har jag läst att vildsvin inte tycker om parfymlukt. Därför tog jag ett par gamla shorts och en sunkig tröja som jag dränkte in parfym. Jag tog en billig för jag tänker inte slösa på de dyra parfymerna på detta. Det hade verkligen varit att kasta pärlor till svin. Kläder tog jag sedan ut på gräsmattan och spikade fast dem med jättespik. Får se om de funkar.

Något jag funderar på är om grisar räds hundlukt. Jag får låna mig en hund (blink blink Kvast-Hilda) och valla runt på gräsmattan.


Idag har jag mått illa. Det gör mig lite irriterad faktiskt. Jag har ju trots allt min må bra-vecka nu och då vill jag faktiskt må bra också. Så det så. Så på ren tjurighet har jag tvättat, bäddat rent och dammat idag. Men jag har tagit det soft, det är ju ingen som ringer polisen om jag sätter mig i soffan i en halvtimme då och då har jag kommit på.  

Av Ulrica Karlsson - 16 september 2012 21:11

Dagen började i full rulle. Stor-Grabben och Princess hade fotbollsmatcher idag så de brann iväg vid halv nio. Jag hade planerat att sova lite men med en klarvaken Lill-Grabb så är det svårt. Hade lite svårt att somna inatt, det blir lätt så när man har sovit i typ tre dygn i sträck. Men med ett leende, kanske inte så glatt, hoppade jag ur sängen. Lill-Grabben och jag tog en mysmorgon, suveränt.


När Maken kom hem så blev jag akut hästfebrig. Jag och Lillasyster åkte upp och hälsade på Tant Brun. Hon mådde som vanligt som en prinsessa och tackade ödmjukast för morötterna. Hon är väldigt nöjd med att ha en alldeles egen hage. Karlssonkompanjonen hade planerat att släppa in en ponnykompis till henne men Tant Brun förvandlades till en skräcködla bara den stackars ponnyn stack mulen innanför stalldörren. Så det försöket gick om intet. Tant Brun är en bestämd dam som är mest nöjd när hon får ha en egen kupé. Hon påminner mest om en lätt överviktig operadiva om jag ska vara ärlig.


Efter lite improviserad middag hemma så åkte jag, Lill-Grabben, Mor och Far upp till Krokstorp för att se mötet mellan KIF och Fliseryd. Pappa hade varit på släktens kräftskiva igår och hade med sig 35 hälsningar tillbaka. Så ni i tjocka släkten som läser detta: Jag hälsar tillbaka å det varmaste!

På vägen upp till Krokstorp så stod det en skylt att det pågick vägarbeten. Det som inte nämndes på skylten var att all asfalt hade bilats upp och ersatts med snudd på sprängsten. Livsfarligt! En "kör försiktigt för vägen finns knappt kvar" skylt hade varit på sin plats.

Mötet mellan KIF och Fliseryd gick sisådär, i varje fall ur KIFs synvinkel och det är ju den vi är intresserade av. Det blev 3-2 till Fliseryd efter en förnämlig första halvlek och en bra början på andra. Jag är övertygad att någon hade satt det onda ögat på bollen.


På kvällen fick jag min vanliga Aha! Jag är sjuk!-upplevelse. Det är ingen bra idé att inte sova ordentligt och sedan fara som en skottspole. Jag ska skriva upp det på min kom ihåg lista. Den börjar bli rätt lång nu den listan....

Av Ulrica Karlsson - 16 september 2012 21:11

Dagen började i full rulle. Stor-Grabben och Princess hade fotbollsmatcher idag så de brann iväg vid halv nio. Jag hade planerat att sova lite men med en klarvaken Lill-Grabb så är det svårt. Hade lite svårt att somna inatt, det blir lätt så när man har sovit i typ tre dygn i sträck. Men med ett leende, kanske inte så glatt, hoppade jag ur sängen. Lill-Grabben och jag tog en mysmorgon, suveränt.


När Maken kom hem så blev jag akut hästfebrig. Jag och Lillasyster åkte upp och hälsade på Tant Brun. Hon mådde som vanligt som en prinsessa och tackade ödmjukast för morötterna. Hon är väldigt nöjd med att ha en alldeles egen hage. Karlssonkompanjonen hade planerat att släppa in en ponnykompis till henne men Tant Brun förvandlades till en skräcködla bara den stackars ponnyn stack mulen innanför stalldörren. Så det försöket gick om intet. Tant Brun är en bestämd dam som är mest nöjd när hon får ha en egen kupé. Hon påminner mest om en lätt överviktig operadiva om jag ska vara ärlig.


Efter lite improviserad middag hemma så åkte jag, Lill-Grabben, Mor och Far upp till Krokstorp för att se mötet mellan KIF och Fliseryd. Pappa hade varit på släktens kräftskiva igår och hade med sig 35 hälsningar tillbaka. Så ni i tjocka släkten som läser detta: Jag hälsar tillbaka å det varmaste!

På vägen upp till Krokstorp så stod det en skylt att det pågick vägarbeten. Det som inte nämndes på skylten var att all asfalt hade bilats upp och ersatts med snudd på sprängsten. Livsfarligt! En "kör försiktigt för vägen finns knappt kvar" skylt hade varit på sin plats.

Mötet mellan KIF och Fliseryd gick sisådär, i varje fall ur KIFs synvinkel och det är ju den vi är intresserade av. Det blev 3-2 till Fliseryd efter en förnämlig första halvlek och en bra början på andra. Jag är övertygad att någon hade satt det onda ögat på bollen.


På kvällen fick jag min vanliga Aha! Jag är sjuk!-upplevelse. Det är ingen bra idé att inte sova ordentligt och sedan fara som en skottspole. Jag ska skriva upp det på min kom ihåg lista. Den börjar bli rätt lång nu den listan....

Ovido - Quiz & Flashcards