Öppnade dagen med att känna mig både trött och vissen, kroppskrället går verkligen på sparlåga nu. Lillasyster hade förbarmande med mig, svängde förbi och hjälpte mig slå in de sista julklapparna medan Maken och Lill-Grabben hade gett sig av på fotbollsträningen. När man får lite gjort och får det gjort ihop med en av de goaste vänner så blir man mycket piggare! Lillasyster och jag hann precis klart innan grabbarna kom innanför dörren. Lillasyster försvann iväg ner i källaren med paketen fortare än en oljad blixt, Usain Bolt hade inte haft en chans!

Vi firade det hela med en fantastiskt måltid bestående av korv och mos från Sibylla. Mitt i korvätandet kom älskade HG intrillande i hallen. På grund av hans pälsdjursallergi så håller han sig till vår hall och enbart i korta stunder såhär vintertid. Lika bra det kanske, vill ju inte ta livet av karl såhär precis innan jul (inte annars heller för den delen tåls att tillägga). HG hade med sig en paket till hela familjen bestående av en DVD-box med alla Star Wars-filmerna. Det är kärlek!! Jag tackade honom varmt för att han tar sitt ansvar i barnens allmänbildning. Med sig hade han även en stor prasselpåse från sina föräldrar fylld med lussekatter och lite annat gott. Återigen, kärlek på hög nivå! Tack så jättemycket!!

När vi som bäst stod och pratade så kom Mamma in genom dörren och var inte alls beredd på att hamna i famnen på HG, han brukar ju till hennes försvar inte stå där i vanliga fall. Efter en stund kom Pappa och sedan min lille storebror. Nu är inte min lille storebror på något sätt kortväxt, snarare normallång men han är den i brödraskaran som är närmast mig i ålder, därav smeknamnet. Han hade med sig en stor korg fylld med allsköns julgott och fyra böcker (och en halmbock). Han passade på att dela ut årets julklappar och de blev lika fort öppnade! Jag har redan bläddrat lite i en av böckerna och den verkar riktigt lovande! Vi hade en lång fika och det var himla mysigt att få sitta och prata. Mamma och Pappa hade med sig ostkaka vilket alltid går hem. De hade även med sig en surdegslimpa från Gesällbageriet aka Kuckelikuu och en skinka som min ena farbror har rökt. Jag som älskar rökt mat har redan varit och karvat ett par rejäla bitar i den. När allt fika var slut och broder åkt hem så överfölls jag av trötthet och tackade för mig på att par timmar. Ibland måste man bara krypa ner i sängen och vila kroppen lite. När jag blir sådär trött så brukar jag ligga och titta på mina favoritkomiker på youtube. Till favoriterna hör förutom Monty Phyton, Magnus Betnér, den skotske komikern Danny Bhoy och naturligtvis Larry, the cable guy. Får man bara garva lite så mår man bättre! Lill-Grabben kom upp en sväng och kröp ner hos mig och då blir det historier från Bärgarn (från Bilar-filmerna) samt Pingu vilket funkar det med.

Nu är det ju några timmar kvar men det verkar onekligen som att vår kära jord inte kommer gå under denna gången heller. Det var ju det jag sa! Kommer ni ihåg allt härj som var vid milleniumskiftet? Allt skulle rasa, alla datorer skulle lägga av och folk vallfärdade ner i skyddsrum. Och vad hände? Nada...

Det var en evig tur att man struntade i domedagsprofeterna och köpte julklappar och julskinka ändå!

Idag började Maken och Lill-Grabben sitt jullov och firade det hela med att åka och hälsa på Kingen och köpa en julgran. Nu är jag lite kräsen när det kommer till granar men denna fick klart godkändt! Jag har en liten grej för stora granar. En gran är lagom stor när man får slå på julgransfoten och förankara den i närmaste fönsterbräde. I och med Makens allergi så har vi numera granen ute på altan vilket gör att jag kan gå lös ordentligt. Förra årets gran fick bindas fast med en longerlina i fönsterbrädet för att inte rasa omkull. De flesta ansåg nog att det såg för eländigt ut vilket jag inte kan förstå, linan var ju grön, alltså matchade den granen!

För några år sen när det var så katastrofmycket snö så fick vi inte tag i någon stor ståtlig gran. Pappa och Mamma kom då som räddade änglar med en gran som de hade tänkt ha ute. Den var förvisso bara knappt 140 cm hög med ett krokigt toppskott på en 40 cm. Men den fyllde sin funktion och fick precis lika mycket pynt som en stor gran hade fått vilket ledde till att den knappt syntes under alla julkulor. Den fick namnet "ET phone home" på grund av toppskottet.

Annars så har jag mått lite bättre idag. Är mest lycklig över att mina stora cellgiftstabletter är slut. Hade ett elände att få i mig dem igår...urk... Maken kom hem med den utlovade texasbiffen från kinaresturangen i eftermiddags. Himla gott! Man blir så fruktansvärt hungrig när man äter kortison. Tur att det bara är varannan vecka jag har de tabletterna annars hade vårt matkonto ruinerat oss!

Lojs kom förbi en sväng på kvällen så vi fick dra igenom det senaste som hänt. Min avlägsna låtsaskusin kom och hämtade henne så då fick jag träffa honom med vilket var himla trevligt!

Nu är det enda som är kvar att göra är att invänta att Lill-Grabben knoppar så jag kan slå in de sista julklapparna. Lustigt, hur mycket man än slår in så hittar man några till undangömda på alla möjliga ställen.

där har vi min dag i ett nötskal! Kallar dem för småbarnsdagar då jag i stort sett bara äter och sover. Men de behövs de med!

Jag har pratat lite i telefon också med både Lillasyster, Lojs och min chef. Chefen och jag diskuterade religion och var nästan överens. Maken har varit på julbord och snälla goa mamma har varit barnvakt och kom hit med mat. Man är inte bara lite bortskämd! Till min stora glädje har jag kunnat äta utan bedövning i några dagar och kunde idag till och med äta ketchup (jag är en riktig läckergom) och kan man äta ketchup kan man ju äta vad som helst!

Det vildaste som har hänt idag är att jag hittade en stor hårboll i badkaret efter min dusch

Och jo, renovering av badrummet är nästa steg i vårt husägande!

Idag har jag mått lite tjyvens fast inte så illa som jag gjorde i början, har hållit mig vaken hela dagen och kunnat äta utan bedövning. Det går framåt!

Igår var jag dock rätt trött och vissen. Dagen började med inhalering av penecillin mot lunginflammation. Himla tur att jag har hållt på med det annars hade nog inte min lunginflammationsbakterie nöjt sig med att vara i näsan. Inhaleringen är ingen höjdare om jag ska vara ärlig. Första typen smakar ingenting men den som tar tid smakar beskt som fasen. Urk! Man sitter under någon form av öststatsfläkt och kan inte annat göra. Men med en bok framför sig så funkar det helt ok. Man kan ju ta en paus när man vill men jag vill inte bryta för minsta lilla, jag vill ju bli färdig någongång också! Men det är ju bara en gång i månaden och har jag lite medvind så var detta sista gången.

Det var väntetid tills det var min tur att få gift. Var rätt skakis efter inhaleringen så jag knoppade in på en soffa i väntrummet. Tur att man inte är så lång så att man kan knöla ner sig lite varstans! När det väl blev min tur så kröp jag ihop i sängen och sov som en gris genom hela behandlingen. Åt färvisso en Crepes innan. Passade på när Maken var borta då han får stora ryset av Crepes. Han åt en sån ett par timmar efter jag hade fött Lill-Grabben så nu tycker han att Crepes luktar förlossningssal. Jag var så nerdrogad när jag födde så jag minns bara spridda delar. Jag sa till bb-personalen: Ge mig allt! Arvsynden är avbetald! Jag vill ha ryggmärgsbedövning, lustgas och lokalbedövning. Häll i mig en 75:a Finlandia och slå mig i huvudet med tompavan. Fick allt utom Finlandian. Det var tur för jag fick första riktiga värken fredag natt och Lill-Grabben är född söndag kväll. Maratonförlossning....

Där blev det en liten avstickare men sån är jag. Idag har det inte hänt något vidare mycket mer än att jag har varit trött, mått lite illa (gick över med illamående-medicin), ätit och legat i soffan alt sängen.

Lill-Grabben och jag har youtube:at på superhjälteklipp i någon timme. När man är så här lealös så får man umgås med barnen på ett sätt som man orkar.

Igår såg jag dock något bra! Maken kom hem med den nyss utbrända filmen från deras julshow. Jag piggnade då till och hasade mig ur bingen. Vilken show! Jag var helt tagen! Som lite uppdatering för er alla: Maken jobbar som speciallärare på gymnasiesärskolan och varje år sätter de ihop en julshow som bara blir mer och mer populär. Det är så fantastiskt härligt att se hur eleverna utvecklas för varje år och se den enorma glädje och stolthet som de har på scen. Är lite lack för att jag inte kunde vara där i år men det var kanske lika bra. Jag brukar applådera, hojta och dansa med så Stor-Grabben och Princess skäms halvt ihjäl. Försöker låta bli att vara pinsam men ibland kan man inte hålla sig.

Princess favoritmoment med mina pinsamheter är när vi var på High Caparall. (Till saken hör att jag försöker dölja min dialekt så gott jag kan men att det inte alltid funkar). Nåväl, vi gick förbi några indianer som lärde ut hur man kastar yxa. Häftigt, tänkte jag och ropade på Stor-Grabben: Titta! Han lär dem att kasta yxa! Stor-Grabben stövlade på i sin egen värld utan att höra mig varpå jag hojtar: Titt! Han lär dom att kaste yx! Både besökare och indianer vände sig om för att se bonnläppen.

Ridå....

Jag förvarnar bara: är trött som en apa efter dagen så om jag är mer osammanhängande än vanligt så vet ni varför!

Började dagen med att inhalera penecillin. Det smakar beskt som attan och är rätt långtråkigt. Efter detta blev det lite väntetid varpå jag knölade ner mig i tvåsitssoffa i väntrummet och sov till det var min tur. Vi gav personalen en jättestor chokladkartong nu till jul. Man får ju muta lite så man blir frisk. Därefter var det cellgift. Jag lade mig i sängen och somnade om. Sov utan att drömma mardrömmar, det var något nytt!

Nu har jag redan bytt till pyjamas och krupit i säng, ska nog fortsätta kvällen på samma sätt som dagen: sovandes

Nu har idag har Maken, hans kollegor och elever haft sin årliga julshow. Det blev i vanlig ordning succé och i vanlig ordning så var Maken utklädd till kvinna i ett nummer. I år har han en manlig kollega som även han styrde ut sig i kvinnokläder då de var Bondbrudar. Min Fårbosvåger har filmat det hela och jag är i spänd förväntan tills jag får se filmen! De gjorde tre föreställningar idag och varje gång var det fullsatt, en av gånger fick de till och med skicka ut lite folk. Jag är så grymt imponerad av Makens elever! De är fantastiskt duktiga och modiga!

Jag har idag var iväg med Mamma och tagit prover. Av någon anledning så fanns det ingen beställning lagd på min prover men vi vet ju vid det här laget hur mycket blod som behövs och vilken färg det skall vara på rören så beställningen går att ordna i efterhand. Annars får vi väl köra på känn i morgon. Mor och jag tog en sväng förbi skitICA och köpte lite julmat, bland annat julskinka nr 2. Jag drack lite näringsdricka innan vi gick in så jag var varm som en gris och körde mösslös och jacklös för att inte svettas ihjäl. Fast idag var jag lite snyggare än på Rusta. Jag hade till och med solpuder på skallen. Det låter dumt men det blir snyggt. Hela skallen får samma färg vilket ser mycket bättre ut.

Väl hemma så tog jag i vanlig lunch ihop med Ceasar Milan. Jag tror jag kan starta eget som hundtränare efter min sjukskrivning då jag i stort sett varje dag har en en date med Ceasar. Jag passade på att ta en liten tupplur i min nya pläd och den var suverän till ändamålet! Sen brann det till i Fru Karlsson och jag dammade av och städade golven på nerevåningen. När detta var klart kunde jag inte längre skjuta upp det oundvikliga. Jag började slå in julklappar. Till hjälp eller till stjälp rättare sagt, hade jag Soda Katt. Det blir inte lättare att slå in julklappar när man har sju kilo hankatt som "hjälper till". Som sällskap hade jag Kvast-Hilda i telefon, är förvånad att jag inte klippte av sladden till handsfreen! Hann precis gömma julklapparna och röja undan alla spår efter min inslagning när en overall innehållande Lill-Grabben kom intrillande genom dörren.

Jag har kunnat äta mycket bättre idag men som den sanna pessimist jag är så har jag tagit ut en flaska bedövningsmedel till. Jag tänker inte äta soppa och Yoggi i jul, det är en sak som är säker!

Imorgon är det giftning igen, stora vändan denna gång. Fast jag ska inleda med att andas penicillin imorgon. Lagom roligt. Men jag tar med en bok denna gång med så går det mycket bättre. Men har jag lite tur så är det sista vändan med inhaleringen imorgon. Jag kan hålla med om att det hade varit enklare att ta tabletter men jag blev ju så härligt prickig hela jag. Och det kan ju räcka med att vara skallig, man behöver ju inte vara prickig med. Man vill ju inte riskera att bli tagen för en medvurst.

Helgens snöstorm inställd på grund av bristande intresse. Inte för att det gör mig något förvisso. Men det är inte till att ropa hej än, rätt var det är så dundrar det nog ner en halvmeter av det vita. Idag har dock termometern visat på några plusgrader hela dagen. Vägarna har skrapats av och på kvällskvisten var även saltbilen, eller psaltaren som jag säger vid vitsigt humör, ute och körde en vända.

Har i ärlighetens namn känt mig lite vissen idag men är så förgjordat trött på att ligga still så jag har pysslat lite ändå. Jag sparkade fram min gamla Rolfy och dammsög och torkade golven uppe. Min Rolfy fick jag av Mamma när jag var 18 och den håller än. Den låter värre än ett stridsflyg men den är liten och smidig att ha och göra med. Vi har dock en annan dammsugare, en lyxvariant i form av en Kirby. Man kan göra allt med den, dammsuga, tvätta mattor och dammsuga sängar så de blir som nya. Jag tror banne mig att man kan ha den att verka hovar med också. Vi använder den till att sota pannan med..hrm..

Jag är helt ikapp med min tvätt vilken gör mig nästan euforisk. Tog mig en vända med strykjärnet samtidigt som Lill-Grabben och jag tittade på Ice Age 4. För vilken gång i ordningen jag ser den vet jag inte med det gör inget för den är suverän. Det är himla fint att vara förälder för då får man se hur mycket tecknat man vill utan att någon tittar snett!

Besök har även trillat in under dagen. En halvan av våra Goda Grannar kom in med två hemmagjorda ostkakor (den ena gick åt med en gång idag) och en stor låda med kakor. Maken och barnen gav kakorna högsta betyg så när det bara har läkt till sig lite i munnen ska jag sluka ett gäng. Mina chefer tittade förbi med julklapp. Det var ett litet gröt och skinkmacka-mys med jobbet ikväll egentligen men två kollegor är lite förkylda så jag stannade hemma. Tycker om alla på jobbet men tycker om låga värden på infektionsprov något mer. Cheferna och jag satt och pratade och det var himla trevlig tycker jag. Passade på att bjuda dem på ostkaka som lite uppvärmning inför gröten. Det var en himla fin julklapp, världens goaste filt och en chokladask. Gissa vart jag kommer sitta i och med sen!  Lillasyster stannade till en sväng med min bilnyckel och tillhörande bil.

Imorgon är det provtagning igen. Maken och jag har nästan en vadslagning på gång om jag har dåligt blodvärde eller inte. Det skulle vara trevligt om mitt infektionsprov har gått ner, med penicillin tre gånger om dagen så borde det ha gjort det tycker jag. Det är inte roligt att få cellgift, inte direkt något man hoppar jämnfota av lycka inför men jag vill ändå ha det gjort. Det är ju bara två gånger kvar på kuren och jag vill bli färdig, jag vill blir frisk. NU!!! Men säger läkarna att några vändors cellgift till behövs så är det ju bara att tuta och köra, hellre det än strålning, för det verkar läskigt. Men helst av allt vill jag att det som jag har fått räcker och blir över. Det skulle vara himmelskt. Är lite lack på att vara sjuk och skallig om jag ska vara helt ärlig. Så mina kära vänner, få inte cancer! Jag har provat och det är en jävla skitsjukdom. Prova inte det.