Igår kväll vart jag så hängig så Maken och jag åkte ner till akuten i Kalmar. Jag var helt slut och satt som en påse potatis hela vägen ner. Underbara Mamma kom i ilfart och tog hand om Lill-Grabben. Så hon fick fira sin födelsedag hemma hos oss med grabben som sällskap. Men hon fick sin present innan vi åkte, en stor korg med massa goda ostar, kex, glögg, tryffelchoklad, parmaskinka alltså i stort sett allt som Maken inte äter och som jag älskar men inte får äta. Vill bara nämna att när jag blir frisk ska jag leva på en diet bestånde av parmaskinka, bireost och mozzarella! 

Nåväl, åter till gårdagen. Väl på akuten fick Maken anmäla mig, jag bara vinkade åt damen i luckan och la mig ner på en inte alltför bekväm träsoffa. Behövde dock inte ligga där länge för vi kom in jättesnabbt (Tack Hemhem som berättat vad man skall säga när man ringer in!) Väl inne så visade det sig att jag hade en temp på 39,7 grader, inte konstigt att jag var hängig! Jag fick dropp, intravenöst paracetamol och intravenöst antibiotika. Sen tog de en attans massa blodprov och odlingar varav en från näsan. En lång, smal tops halvvägs upp i hjärnan kittlar något makalöst vill jag lova. De tog även en lungröntgen.

Efter det fick jag åka upp till avdelning 18 där jag har fått egen kupé, blod och mer antibiotika. Så nu ligger jag här med ytterligare en blodpåse då mina blodvärden inte var något vidare. Hade knappt några vita blodkroppar heller för den delen men däremot en snabbsänka på strax över 200. Så det blir nog inte något cellgift på tisdag. Surt, nu blir allt förskjutet! De har till och med satt en skylt på min dörr som de hävdar att det står "infektionskänslig" på. När jag frågade sjuksköterskan om det stod Mata inte apa på skylten så skrattade hon och sa att det stod även akta! hon bits!. De har humor här uppe, det gillar jag!

Vet inte riktigt vad som är fel på mig (förutom cancern och behandlingens biverkningar då) men jag får inte åka hem idag i varje. Trist för då missar jag The Walking Dead, en riktigt bra tv-serie. Fast de kanske har kanal 11 här någonstans men jag vågar inte se det själv ändå då det är en serie med zombies.

men jag är piggare i varje fall, det är huvudsaken.

"Jag var nykter imorse men det börjar ordna till sig nu"

Ungefär nått liknande är min situation fast mera jag var feberfri imorse men det börjar ordna till sig nu. När jag vaknade var jag pigg som en mört och när jag krängt av mig min dygnsura pyjamas och tvättat mig så kände jag mig nästan som folk. Men det har gått över nu. Har lyckats äta lite och då känner man sig lite bättre.

Idag var Morfar här och var barnvakt åt mig och Lill-Grabben. Vi satt uppkrypa i soffan som tre små fåglar på en gren och tittade på skidskytte. När mamma kom förbi och bytte av så käkade jag och gick och lade mig. När jag vaknade till sans igen så trodde jag att jag hade sovit hela natten så döm om min förvåning när klockan bara var fem!

Nu ska jag nog ta och somna om så jag blir av med den här skit-febern någon gång. Börjar ledsna på den... 

Redan igår när Lillasyster var här och käkade julskinkemacka så kände jag att något var på gång. Så jag gick och lade mig vi kl halv sex igår och vaknade idag vid kvart över fyra. Det blev samma visa som det brukar bli efter lilla vändan med feber, huvudvärk osv. Men det verkar inte bli lika illa denna gång utan känner mig lite piggare redan. Ja, jag orkar ju inte göra något men jag är vaken och har ätit och det får man vara nöjd med ibland. Något bra är att jag inte har haft ont i bihålorna i varje fall!

Lill-Grabben är mycket piggare och gör sitt bästa för att köra slut på Mormor. Morfar hade tagit all snö på tomten och kört upp en pulkabacke till Lill-Grabben. Dock tyckte Morfar att backen var lite klen så när de som snöröjer trottoarerna körde förbi så fick de köra in två skopor snö så nu kan Lill-Grabben åka pulka så det visslar. Det ska vara farsan till en sån grej! Han är för go! Han var även inne och köpte en ny overall till Lill-Grabben häromdagen då den vi köpt var lite för stor.  Jag är så glad och tacksam över Mamma och Pappa, det här hade aldrig gått utan dem!

Lill-Grabben och Mormor har även idag bakat pepparkakor och gjort plättar samt tittat på Ice Age 4 tre gånger. Men på måndag får han allt trilla iväg till dagis och rasta av sig lite!

Min kontaktperson från försäkringskassan ringde idag för att bedömma min arbetsförmåga. Vi kom ganska snart fram till att jag inte har något vidare arbetsförmåga. Han sa att vi skulle höras när denna sjukskrivning gick ut. Tack och God Jul, sa jag. Jag ska nog kunna vara vaken en hel dag innan jag börjar jobba.

Kära hjärtanes vad mycket snö! Imorse så packade Maken och jag in oss i bilen ihop med snöskyffel, filt och fikapåse. Här är vi förberedda på det värsta! Men ner till Kalmar kom vi och i tid var vi med. Jag fick först lilla vändan cellgift och sedan togs blodprov inför blodmottagningen. Nu har ju min Port-a-Cath blivit lite tjurig så det funkar inte alltid när man ska ta ut något (men att ge funkar fin fint). Så blodprovet togs i armen istället vilket funkar lika bra. Sen var det bara att vänta tills blodbestämningen var klar. Efter 40 minuter upptäckte de att sist jag blodbestämndes så var det när jag fick Lill-Grabben och då hette jag ju mitt flicknamn i efternamn fortfarande så de ville inte lämna ut något blod till mig. Fast det är ju bara bra att de har koll på sånt tycker jag. Men, ett blodprov till och min stora intygan att jag fortfarande är samma person så kom det upp två påsar blod till mig.

Lite äckligt såg det ut men attans vad bra jag mår nu! Jag brukar alltid frysa när jag får mitt cellgift, ligger i sängen och kurar med både filt och täcke. Men idag när jag fått nästan en påse blod så kände jag hur temperaturen blev normal och jag kunde till och med sitta utan mössa en stund vilket inte har hänt innan. Det var nog något dunderblod jag fick! Det känns som att jag är vaken för första gången på en vecka!

På vägen hem så snöade det ännu mer och vi fick köra Mönsterås kustväg hem för det hade kanat en lastbil i diket på E:22. Så då fick jag ägna mig åt en av mina hobbies, åka och glo. Mycket trevligt!

Lill-Grabben är fortfaranade hängig så han sitter nu och tittar på Mamma Mu och snörvlar. Stackars älsklingen! Han var för söt i morse! Han har ju länge trott att seriefiguren Catwomen egentligen är vår gamla katta Mormor men imorse kom han på att det kan ju vara så att hans Mormor egentligen är Catwomen. Jag sa att det är nog inte helt omöjligt. Han såg mycket fundersam ut.

utan jag köpte en julskinka! Är man sugen så är man. Skinkan är i ugnen nu och har inte många grader kvar till klar. Underbart!

Idag var Mamma och jag inne på sjukan för blodprov. Lill-Grabben fick hänga med då han är lite hostig så jag ville inte skicka iväg han till dagis. Jag kan ju inte skälla på dem som skickar dit sjuka barn och sen göra samma sak själv.

Jag glömde naturligtvis att säga till att jag skulle blodtypas inför morgondagen men det går att lösa i Kalmar i morgon bitti. Typiskt mig. Det finns en anledning till att jag vill ha med Maken till sjukan, han har koll.

Så vi får se om jag får lite blod imorgon. Tycker fortfarande att det känns lite skumt om jag ska vara ärlig! Men som jag skrivit innan, jag låtsas att det kommer från Lillasyster för då är det inte det minsta läskigt.

Har varit lite trött och mör idag men det är bara att ta det lugnt. Det flaggas tydligen för en klass 1 varning inatt och imorgon så ta det lugnt alla ni som ska ut och fara. Vi ska köra försiktigt i varje fall!

En del djur lider svårt, hon är inte en av dem...

Nu i eftermiddag åkte Mamma och jag upp till Tant Brun och lämnade av hennes lite tjockare utetäcken och en pyjamnas. Ja alltså, hästen har inte en flanellpyjamas på sig som det kanske lät utan det var ett slitet innetäcke från 1995. Men det låter lite mysigare med pyjamas!

Tant Brun blev jätteglad när hon fick se mig! Hon sträckte på sig och fällde fram sig Helga Älg öron. Hon mår som en prinsessa, alldeles blank och fin. Hon får världens härligaste färg nu på vintern, alldeles mörkt pralinbrun. Det är så skönt att veta vart hon är och att hon har det så himla bra. Då kan jag slappna av och koncentrera mig på att bli frisk. Mamma och jag hjälptes åt att mocka och där märker jag att orken inte är den bästa. Men, jag sätter mig helt sonika när jag blir trött, vad annars kan man göra. Men det är så härligt att få vara i stallet, det gör mig så lycklig! Det var mysigt att få gaffla lite med Karlssonkompanjonen och hälsa på senaste hästen, Lilla Livet. Den är så söt så man kan äta den med sked om man inte är rädd för att för att få hästhår i munnen då.

Nu sitter jag här i kökssoffan och myser. Mormor Katt ligger här brevid och spinner så det knakar. Hon är en stor motståndare mot detta med snö och går ut först när hon är så kissenödig att man ser små segelbåtar innanför ögonen på henne. Och går hon väl ut så ska man helst stå på pass i dörren så hon inte riskerar att bli kall om öronen.

Efter gårdagens humörtapp så är jag på banan igen!

Morgonen började med frulle och tändning av första adventsljuset. Sen kom det som barnen egentligen brydde sig om, adventsklappen. I vanligen ordning så göms deras paket och ledtrådar på rim delas ut vid frukost. Nu låter jag säkert som någon ambitiös toppenmorsan men det är jag inte kan jag lugna alla med. Men jag gillar julmys!

Sen avbröts all annan aktivitet för att se finalhoppningen från Globen. Grabbarna vet vid det här laget att när det är ridsport på tv så är det förbjudet med all störande aktivitet. Det är nog egentligen de enda krav jag har på dem förutom de här vanliga, inte slåss, vara artiga och försöka komma ihåg att tvätta sig med tvål. Som tur är så är det mer styrning på Maken och Ex-frun så trots min avslappnade inställning så är barnen underbara!

Det blev svensk (välförtjänt) seger i hoppningen och nu har jag och Princess börjat övertala Lillasyster att köpa en likadan tävlingskavaj som en svensk deltagare hade, nämligen en katastrof-rosa. Och med tanke på att Lillasysters häst har en dragningen åt det brunröda hållet så kan det bli hur spännande som. Lillasyster lät väldigt tveksam men Karlssonkompanjonen håller med oss så vi får hoppas på en  rosa kavaj för Lillasysters del under vårsäsongen!